KJB And being not weak in faith, he considered not his own body now dead, when he was about an hundred years old, neither yet the deadness of Sara’s womb:

FKJ Og ei verandi veikur í trúgv, hugleiddi hann ikki sítt likam nú deytt, tá ið hann var um hundrað ára gamal, eiheldur tá deyðleikan av móðurlívi Sáru:

VD Og uttan at vikna í trúnni mintist hann, at hansara egna likam var eins og deytt – hann var jú tætt við 100 ár – og at móðurlív Sáru var eins og deytt.

JD Og ikki viknaði hann í trúnni, tó at hann hugsaði um, at hansara egna likam longu var ellismerkt, hann var tætt við hundrað ár, og at Sára var farin av barnburði.

DK1819 og uden at vakle i Troen, saae han ikke paa sit eget Legeme, som allerede var kraftesløst, thi han var nær hundrede Aar, eller paa Kraftløsheden i Saras Liv;

SV1873 Och han vardt icke svag i trone, och aktade icke sin halfdöda kropp, ty han var när hundrade åra gammal; ej heller Saras halfdöda qved;