KJB When once the master of the house is risen up, and hath shut to the door, and ye begin to stand without, and to knock at the door, saying, Lord, Lord, open unto us; and he shall answer and say unto you, I know you not whence ye are:
FKJ Tá ið fyrstani meistarin av húsinum er farin upp, og hevur lokað fyri hurðina, og tit byrja at standa fyri uttan, og at banka við dyrnar, og siga, Harri, Harri, lat okkum upp; og hann skal svara og siga við tykkum, Eg kenni tykkum ikki hvaðan tit eru:
VD Frá teirri stund húsbóndin hevur reist Seg og stongt dyrnar – um tit tá fara at standa uttanfyri og banka uppá og siga: »Harri! Lat okkum upp!« tá skal Hann svara tykkum: »Eg kenni tykkum ikki, hvaðani tit eru.«
JD Um tit tá fyrstani, tá ið húsbóndin er farin upp og hevur stongt dyrnar, geva tykkum til at standa fyri uttan at banka á dyrnar og siga: »Harri, lat okkum upp!« tá man hann svara og siga við tykkum: »Eg veit ikki, hvaðan tit eru.«
DK1819 Efterat Huusbonden er staaet op og har tillukt Døren, og I da komme til at staae udenfor og banke paa Døren og sige: Herre, Herre, lad op for os! da skal han svare og sige til Eder: jeg kjender Eder ikke, hveden I ere.
SE1873 Sedan husbonden hafver uppståndit, och låtit dörren igen; och I begynnen stå ute, och bulta på dörren, sägande: Herre, Herre, låt upp för oss; och han svarar, och säger till eder: Jag vet intet af eder, hvadan I ären;
Victors og Dahls týðingar mangla: Harri





